Jag är helt slut efter den här helgen. Igår morse tog Ryan Ella så jag fick sova ut. Det var bara det att jag sov alldeles för länge och fick skitbrottom eftersom vi skulle få besök till lunch. När jag hade stressat klart och sprungit runt som en yr höna så ringer de och säger att de är försenade! Till slut kom de i alla fall. Thompson, högljudd som jag vet inte vad. Två glada tvillingtjejer på 18 månader som rev i allt och en fru som knappt han andas emllan allt hon sa. Det var det värsta jag varit med om. Det var ingen hejd på hennes mun diarré!!

I dag åkte vi för att se Ryan och Marcels spela rugby. Det var inte lätt att komma iväg. Jag tror det tog två timmar att förbereda allt. Bistolen skulle med, skötväskan skulle fyllas med allt som kan tänkas behövas, Ella skulle kläs på och jag skulle få på mig mina kläder. Precis när jag fått på Ella varma kläder (efter att ha dragit fram ungefär tre olika outfits, och oroat mig över vilken som är varmast och bäst) så hörs världens brak i blöjan! Det var bara att dra av allt igen, byta blöja och börja om från början. Det är otroligt vilka ljud som kommer ur den där lilla rumpan!

Men vi kom iväg i alla fall och efter lite amning i bilen på parkeringsplatsen stog vi solen och +12 grader och hade det ganska bra! Utrecht vann så klart!

Nu är jag helt slut efter att ha varit ute hela dagen. Så här mycket frisk luft har jag inte fått på väldigt länge. Ella har somnat i sin säng iklädd rosa topp med rosett på. Det blev ingen pyjamas idag. Shit happens.